Författare: Tomas Gradin (tg_at_df.lth.se)
Datum: 2002-08-05 13:53:10
> > #: resbin.c:701
> > msgid "fontdir header"
> > msgstr "typsnittskatalogshuvud"
> >
> > Jag skulle vilja ha det till "typsnittskataloghuvud". Eller?
> > #: resbin.c:730
> > msgid "fontdir device name"
> > msgstr "typsnittskatalogsenhetsnamn"
> >
> > Motsvarande
> > #: resbin.c:736
> > msgid "fontdir face name"
> > msgstr "typsnittskatalogstypsnittsnamn"
> >
> > Motsvarande
Nu är ni ju jobbiga. Skriv så här i stället:
huvud för typsnittskatalog
enhetsnamn för typsnittskatalog
xxx för typsnittskatalog
(face alltså, vet inte sammanhanget här)
Vi måste inte bete oss som tyskar och skriva ord med 35 bokstäver i :-)
> Det där s:et (som har ett jättekrångligt namn inom språkvetenskapen)
> är svårt att reglera.
Det heter fogemorfem, inte så där jättekrångligt tycker jag, men det ser lite
lustigt ut. Förutom -s- finns bl.a. -u- och -o- (gatukontor, kyrkogård).
Ja, det är svårreglerat, men en bra tumregel är varannan, med början på den
andra. Egentligen avgörs fogemorfemet av föregående stam, men det kan vara
lite svårt att hålla reda på, så varannan-regeln brukar fungera i stället.
> bollplan
> fotbollsplan
Och fotbollsförbund, inte fotbollförbund som nötterna i Svenska
FotbollSförbundet tror att det heter. Stammen i detta fall är "fotboll", inte
"boll".
En fotbollplan är en bollplan för fötter!
> rikstelefon(s?)katalog(s?)huvud
rikstelefonkataloghuvud
Det här blir (riks(telefonkatalog))huvud, så det behövs inget s.
> typsnitt(s?)katalog(s?)huvud
typsnittskataloghuvud
^
> Jag vet inte hur man ska avgöra vad som är bäst.
Man frågar på listan :)
> Jag skriver dubbla blanksteg mellan meningar av totalohejdbar
> vana.
Sluta med det :-)
/tg
Arkiv genererat av hypermail 2.1.4.