Senaste revisionsdatum: 1999-03-07.
Moderator för R20_DATAKOMM är Thommy Westling <2:201/262>
Postningsfrekvens: 28 dagar.
Kommentarer på eventuella felaktigheter är alltid välkomna!
Du adresserar brevet till UUCP på nod 2:201/235 (ABC-Klubben). Ange ärende som vanligt. På första raden i själva brevet skriver du:
To: <internetadessen>
och sedan börjar du ditt brev på den andra raden. (du ska naturligtvis inte ha <> runt själva adressen)
-eller-
Om adressen på personen du ska skriva till är maximalt 35 tecken, kan du även adressera brevet direkt till Internetadressen på samma nodadress som ovan. Då behöver du ingen To:-rad.
OBSERVERA! Det går inte längre att använda 2:203/125!
Det är nästan enklare. Din adress från Internet är:
Namn.Efternamn@[p<punkt>.]f<nod>.n<nät>.z<zon>.fidonet.org
Eller, för att förtydliga med exempel, min adress 2:206/224.42 skulle bli:
Peter.Karlsson@p42.f224.n206.z2.fidonet.org
Om du har en nodadress tar du bort "p<punkt>.". Lägg märke till den omvända ordningen på siffrorna, och kom ihåg att byta ut mellanslagen i namnet mot punkter.
Om du bor i nät 201 har ABC-klubben även en kortform som gör att du kan ta bort n201.z2-delen, du MÅSTE dock använda .fido.abc.se efter adressen då (exempel: Kalle.Anka@p42.f999.fido.abc.se skulle komma till Kalle Anka på adress 2:201/999.42) Om du använder .fidonet.org MÅSTE du ALLTID ange hela adressen, då .fidonet.org är en världsomspännande adress.
Denna information kommer från den gamla gatewayen på Chalmers, samma policy bör gälla för ABC-klubbens.
Man får endast skicka normala brev från Internet till FidoNet. Att skicka binärfiler kodade med t.ex uuencode är alltså inte tillåtet. Gatewayen är till för att personer i olika världar skall kunna kommunicera med varandra.
[?] Brev från Internet till Fidonet får inte vara större än 16kb. Detta för att de skall få plats i ett netmail eftersom de inte delas upp. Detta innebär även att man INTE kan prenumerera på t.ex Digests via gatewayen.
För mer information, kontakta Sysop på 2:201/235 eller kansli@abc.se
Du kan inte göra det direkt, men om du skickar till Internet på nyss nämnt sätt, till #####.###@compuserve.com ska det funka. Notera att kommat i adressen ska bytas ut mot en punkt. Även andra organisationer som har en internet-gateway kan nås på detta sätt.
I Sollentuna finns Janne Hammars gateway. Den fungerar som ovan, men har adressen 2:201/200. Din adress från Internet blir i detta fall: Namn.Efternamn@[p<punkt>.]f<nod>.n<nät>.z<zon>.hammar.pp.se eller, i mitt fall:
Peter.Karlsson@p24.f224.n206.z2.hammar.pp.se
Information: info@hammar.pp.se
Varför inte gate:a själv med t.ex programmet NEWSGATE som är ett freewareprogram? Bara att ringa upp sin ISP och hämta newsmöten samtidigt som man surfar. Kräver Windows 95 eller NT4. Kan hämtas på http://www.geocities.com/SiliconValley/Campus/4345/newsgate.html
V.-standarder utvecklas av ITU-T (Internationella telekommunikations- unionens tekniska kommitté)
V.17 - telefaxkommunikation i 14400 bps.
V.21 - 300 bps i full duplex (i USA Bell 103)
V.22 - 1200 bps i full duplex
V.22bis - 2400 bps i full duplex
V.23 - 600 och 1200 bps i halv duplex samt 1200/75 och 75/1200 split
speed
V.24 - standard för signalnamnen i gränssnittet vid seriell kommunikation
V.25bis - standard för styrning av automatiska modem
V.27bis - 4800 bps för uppringd användning
V.27ter - 4800 bps för fast användning
V.28 - standard för det elektriska gränssnittet vid seriell komm.
V.32 - 9600 bps i full duplex
V.32bis - 14400 bps i full duplex
V.34 - 33600 bps i full duplex (28800 bps i den ursprungliga versionen)
V.42 - standard för felkorrigering vid seriell dataöverföring
V.42bis - standard för datakomprimering vid seriell dataöverföring
V.90 - 56000 bps i riktningen digital-till-analog
V.34 utvecklades under namnet V.fast. V.FC (V.Fast Class) är 28800 bps, men är inte en ITU-T-standard, och ej heller kompatibel med V.34. V.32terbo är en icke-ITU-T-standard för 19200 bps. V.34+ var AT&Ts utvecklingsnamn för hastigheterna upp till 33600 i V.34 innan de blev officiella.
De flesta standarderna innehåller även lägre farter, de som angivits är maxfarten.
I bland används " för att markera bis. V:et framför är "serienamnet" på standarder för kommunikation via telenätet.
Problemet är att över 2400 bps finns det flera olika sätt att kommunicera, och de är tyvärr inkompatibla med varandra. Tidigare var HST vanligast, i olika varianter (9600, 14400, 16800). Numera är för V.32 (9600), V.32" (14400) och V.34 (28800) vanligare. V.32" finns även i specialvarianter för 16800 och 19200 bps av ZyXEL. Den högsta gemensamma faktorn hos ett HST och ett V.32 / V.34 är 2400 bps. HST Dual Standard-modemen kan hantera både HST och V.32, så kan även USR Courier V.Everything.
Ja. USR har presenterat Sportster Vi som klarar hastigheter upp till 33.600bps. Det ska enligt uppgift även finnas en uppgraderings-EPROM till äldre modem för att hantera v.34+-protokollet. Denna kostar $24,95 i USA.
USR Courier V.Everything uppdateras via mjukvara, då det har FLASH-ROM.
X2 är en teknik utvecklad av USR för att möjliggöra överföringar i 56.000bps i en riktning, och 33.600bps i den andra. K56 är motsvarande teknik från Rockwell, och V.90 är den av ITU-T standardiserade varianten.
Hastigheten möjliggörs genom att den uppringda (den man får 56.000bps från) har en digital ledning (ISDN) till telefonnätet, då kommer nämligen inte de högfrekventa tonerna att filtreras ut som de gör när man ringer från en analog ledning. Om båda ändarna har analoga ledningar, blir det 33.600bps i båda riktningarna.
X2, K56 och V.90 är inte komprimeringsmetoder, utan en sådan kan läggas till över överföringen, precis som med ett v.34-modem. En teoretisk maxhastighet på 230.400bps kan därför uppnås.
Eftersom de företag som utvecklat X2 och K56 alla stöder V.90, kommer modem med X2 och K56 med stor sannolikhet att i framtiden kunna snacka V.90
AT&W sparar undan en inställning i modemets minne, som sedan kan återtas med ATZ (eller AT&W1 - ATZ1). Detta används för att skapa en bra inställning, och sedan slippa ha den i initieringssträngen hela tiden, när du sparat med AT&W räcker ATZ. Använd INTE AT&W i initieringssträngen, då detta sliter på modemets icke-flyktiga minne. Om du vill ta fram fabriksinställningarna gör du det med AT&F respektive AT&F1.
Ge kommandot ATW2 så kommer linjehastigheten att rapporteras. Lämpligen sparar du undan detta enligt frågan ovan.
Så vitt jag vet får komma användas, såvida det inte används där W ska användas, det vill säga för att vänta på kopplingston. S.k "blind dial" (slå numret utan kopplingston) är inte tillåtet.
Du ska köra med emuleringen TTY, med svensk sjubitarskod. Sju databitar, en stoppbit och jämn paritet i 300 bps och halv duplex ska du köra.
Fråga i R20_FREEPHONE.
Nej. Filerna som cirkulerar beskriver ett dyrt och omständligt sätt att göra fullt fungerande modem skrotfärdiga.
Om du har problem med åska ska du skaffa ett överspänningskydd att ha mellan jacket och modemet. Det bör finnas hos Telebutiken.
Baud är ett mått på antalet signalmodulationer per sekund, medan bps (bits per second) är ett mått på överföringshastigheten. Det är inte samma sak, trots att värdena är samma i hastigheter under 300 bps. Till exempel kan nämnas att V.22" (2400 bps) kör i 600 baud, och V.32" går i 2400 baud.
Vid varje modulation så kan signalen vara på en av ett visst antal nivåer. Om det bara finns två nivåer (0 och 1) så är bps och baud lika, om det finns fler så är de inte. Vanligt är att det finns 256 nivåer.
Om du kör från DOS räcker det gott med ett 8250-/16450-chip, om du inte ska köra alltför höga hastigheter (56kbit är nog lite för högt, dock), eftersom terminalprogrammet har full kontroll över datorn, om du däremot har tänkt använda det i ett multikörande system, exempelvis under Windows eller OS/2 bör du uppgradera. Om du har ett 8250 skickas en signal till datorn efter varje mottaget tecken, som kräver att datorn behandlar tecknet, annas försvinner det. 16550A har en buffert på 16 tecken, så tecknen behöver inte hämtas lika ofta, och datorn får mer tid över till annat.
16650 har större buffert, och några andra finesser.
Om du vill ha detta tillägg till R20_DATAKOMM FAQ skickar du ett netmail till mig med ärenderaden "GET UART.FAQ" (utan citattecknen).
Det beror på att funktionen är avstängd som standard. Då får aktivera den i Setup - Protocol Options - Zmodem receive crash recovery (alt-O, P, H). Om du vill kan du slå på motsvarande för sändningar också, i Zmodem send crash revovery (alt-O, P, I). Dessutom behöver du slå på 'Keep aborted downloads'. Spara de nya inställningarna.
Det är en drivrutin för serieporten som ersätter BIOS i MS-DOS-maskiner. Förkortningen står för Fido/Opus/SEAdog Serial Interface Layer.
RIP (Remote Imaging Protocol) är en grafikstandard använd på BBSer och kan, till skillnad från ANSI, visa mer avancerade bilder, med 16 färgers EGA grafik. Det finns också större möjlighet att använda sig av rörliga bilder i RIP. För att kunna använda sig av RIP-grafik på BBSer krävs att man har ett terminalprogram som stöder RIP, tex RIPterm.
BBSerna har ett grafiskt användargränssnitt, med knappar och menyer, och körs under en grafisk miljö, t.ex Windows. First Class kör BBSen på en MacIntosh eller Windows NT, medan Excalibur bara finns för Windows. Ditt vanliga terminalprogram kan vanligen [*] inte användas för att ringa upp dessa BBSer, utan ett speciellt program behövs. Ofta brukar det gå att få tag på detta klientprogram genom att ringa upp BBSen med ett vanligt terminalprogram. First Class har klienter för MacIntosh, MS-DOS, Windows 3.x och Windows 95/NT, medan Excalibur ännu så länge bara har klient för Windows.
[*] FirstClass kan användas i TTY(endast text)-läge, det kräver dock att den som driver BBSen tillåter detta.
Skaffa dig ett sändarabonnemang hos Telia Mobitel. De har en broschyr 'Applikationer till Minicall Text' (LZTA 803 1010) som kanske kan vara av intresse.
Om mottagaren har ett Telia Mobitel-abbonemang finns, för PC, CATSMST, vilket är freeware. Finns på de flesta välsorterade BBSer.
För Europolitan finns programmet ESMS, skrivet av Staffan Lindmark. Det går även att ringa manuellt på 0708-331950, och logga in "externt" med lösenord "MSGSMS", användar-ID "ONEMSG", nytt lösen "8547". För Amiga har Lars Lindström utvecklat programmet AmiSMS. IQsend är ett Windowsprogram för sändning av SMS-meddelanden till Comviq-anslutna GSM-telefoner.
Det finns fler program, t.ex Text till GSM av Ulf Wiberg (Windows), QuickSMS av Carl-Fredrik Neikter (Windows), Telebetjänten av Anders Larsson (Windows) och SMS Send av Peter Oscarsson (OS/2).
Ledsen, men Zfax fungerar bara tillsammans med ZyXEL. (ZFax upp till v2.23 kan konvertera, visa och skriva ut faxar oberoende av modem, dock).
Det finns ett BGfax som kan ta emot meddelanden på samma sätt som ZyXEL:s Rcvfax. Det kanske kan vara något för dig?
Grupperna I, II, III och IV är olika sätt att kommunicera faxar emellan, medan klasserna 1 och 2 är olika metoder (kommandouppsättningar m.m) för dator och faxmodem att samsas. Grupp III är vanligast för dagens faxar, grupp I och II används så gott som aldrig längre. Grupp IV är färgfax.
Dessutom finns klasserna 1.0 (ITU-T.31) och 2.0 (EIA/TIA-592, ITU-T.32), vilka är standardiserade varianter av klass 1 respektive 2.
Klasser med höga nummer (t.ex 80) brukar beteckna röstfunktioner.
Det är en teletjänst som heter gruppnummer. Man ringer ett nummer, och kopplas till en ledig linje hos mottagaren. Kontakta Telia för mer information.
ISDN är en digital telefonanslutning, till skillnad mot den vanliga analoga. Att den är digital har sina fördelar i och med att kommunikation datorer emellan underlättas, inget modem behövs, och det går avsevärt mycket fortare. Förkortningen betyder "Integrated Services Digital Network". Dock så krävs det en "Terminal Adapter" för kommunikation mellan dator <-> ISDN <-> dator.
Ja, om den du ringer till har utrusting (läs modem, telefon) kopplad till sitt ISDN-abonnemang som klarar av analog trafik.
Precis lika mycket som att ringa "vanligt". För mer information, se FAQ:en som postas regelbundet i mötet R20_FASTTELE av Tommy Sandberg <2:203/109.27>. Om du inte kan ta emot det mötet kan du beställa den genom att skicka ett netmail till "FASTTELE" på samma adress, eller se http://www.tripnet.se/home/tomsa/fakta/
Det är upp till dig. Det hör till god ton att tacka när man fått hjälp, men tänk på detta: använd helst nätbrev, eller om du känner att du vill tacka i mötet - skriv ett inlägg. Ingen blir glad över femton "tack" i rad.
Nej. Citera inte mer än absolut nödvändigt för att påminna läsarna om vad texten du kommenterar handlar om.
Inga frågor är för dumma för att ställas! Alla har vi varit nybörjare någon gång!
Se till att nyckelordet "FidoTearLine" i TMAIL.CFG inte föregås av ett kommentarstecken.
Det är ett sätt att skicka åttabitarsfiler som sjubitarstext, och används flitigt på Internet för att skicka filer i vanliga brev. Om du tänker använda det på Fidonet ska du endast skicka breven som crash, eftersom UU-kodade filer oftast är stora, och ingen tycker om att skicka runt en massa filer, bara för att avsändaren var för snål för att skicka den direkt.
Därom tvista de lärde, med de flesta tror på Robert Lind i Kramfors.
Henrik O A Barkman, Tomas Tengling, Bengt Österdahl, Tommy Sandberg, Berndt Gilbertsson, Daniel Ahlberg, Niklas Lindholm, Richard Lithvall, Staffan Klintberg samt Lasse B Lundin.
SIOREF.TXT av Raymond L. Gwinn. Faktakalendern 1994 (SEMIC, ISBN 91-552-2604-3) Svenska PC World 4 1997
All information i denna FAQ ges utan några som helst garantier om deras riktighet. FAQ-sammanställaren kan inte hållas ansvarig för några skador som uppkommer vid tillämpandet av dessa informationer.