Nätfiske
Publicerad: Måndag 2007-02-12.
Alla de här nätfiskeförsöken vore så mycket mer trovärdiga om jag faktiskt var kund hos Nordea eller Paypal och allt vad det är de försöker lura mig att tro att det är fel på mina inloggningsuppgifter hos. Dessutom så inser man enkelt att det är något skumt är i görningen när man fullkomligt bombarderas av identiska och nästan identiska nätfiskeförsök vareviga dag. Men försöken har blivit bättre sedan det första försöket, det skall de i alla fall ha.
![[Nordeanätfiske i många exemplar]](pics/nordea2.png "Nordeanätfiske")
Nätfiske mot Nordea.
Kommentarer
Artikeln är äldre än 14 dagar och går därför ej längre att kommentera.
Friskrivningsklausul: För upphovsrätten till kommentarerna svarar respektive författare. Vävplatsägaren tar inget ansvar för innehållet i kommentarerna. Opassande kommentarer kommer att raderas.
![[Vävläsaren Opera]](../pics/opera94x15.png "Vävläsaren Opera"){kind=small}
Förmodligen är det väl olika parter som ligger bakom dessa "kampanjer". Åtminstone när det gäller falsk PayPal brukar det cirkulera minst tre till synes olika webbsidor som försöker lura in användarna. Det kan ju vara någon form av syndikat, men kriminella brukar inte vara så bra på att nätverka (i icke-teknisk mening) och dela på förtjänsten.
En datasäkerhetsexpert (samma som vanligt?) hade härom veckan bedömt de olika svenska bankerna. Av betygsättningen att döma var de flesta ganska dåliga, både de med dosa, extra verifikat och förstås Nordea med sina engångskoder som man skrapar fram. Ändå är det väl nästan bara den sistnämnda banken som drabbats av phishingförsök ännu? Kanske de har överlägset flest kunder, eller så är det alltför krångligt att ha en tvåvägslösning för bankerna med säkerhetsdosa, dvs en falsk inloggningssida åt kunden som initierar en process där botten eller någon person i sin tur kopplar upp sig mot den riktiga banken och agerar proxy för koderna. Tidsfönstret för engångskoder är ju betydligt större.